Tycker dock fortfarande att det är synd att de kamouflagemönstrade var slut.

Ingen som har fobi för fötter hoppas jag?

Jag lyckades trampa på en glasbit för en stund sedan, vars gadd trängde igenom innetofflan OCH strumpan OCH genomborrade mitt stackars kött. Det hände för ungefär en halvtimme sedan, och det blöder fortfarande. Hjälp.    

Sitter och käkar mat och myser i mina vadhetere innetofflor. Strax ska jag sätta igäng med pluggandet, men först ska jag sjunga lite (läs: mycket) och njuta av att vara ensam.

Jag är inte singel längre.

:')

Det är iskallt i mitt rum.   

Tänkte bara att ni kanske ville veta det.

 I alla fall, i dag har jag varit duktig känner jag, innan teatern började så satt jag med Lovisa och Samuel och hade livliga och intressanta diskussioner angående religion (eftersom att jag kanske ska bli muslim), homosexualitet, genus, stereotyper och feminism. Allteftersom droppade det in fler och fler teaterapor och till slut satt nästan hela gänget utanför salen och diskuterade. Det var verkligen fascinerande! Kändes skönt att ha några  man faktiskt lyckas diskutera med utan att få ej hållbara argument slängda mot en och med världens trångsynthet. This is a good day.

Nu ska jag strax ta bussen in till stan och först köpa ett par skor, sedan njuta av en varm Chicken Teryiaki-sub i väntan på att teatern ska börja. Oh, lovely day.
NEJ JAG ÄR INTE SERIÖS PÅ BILDEN OKI OKI.

Det jobbigaste med söndagskvällar (förutom det faktum att det är måndag nästa dag) är att jag måste pilla med mina mediciner och lägga fram nästa veckas ranson. Suck.

Och till råga på allt så är mina nya tjejtabletter om det heter, gräsgröna och stora. Huuuuh. Skeden fick vara med på bilden för att den är så tjusig.

Sitter nyduschad med mjukisar och ska strax sätta igång och pluggelera. Jag är såå sur på att jag glömde ta med mina skor till Ica förut, nu måste jag vänta ytterligare ett par dagar innan jag kan få dem lagade eller förhoppningsvis få dem utbytna. 

 Och fu, jag har en miljon saker att göra nu ikväll känns det som. Och ändå fortsätter jag att dega framför ansiktsboken because welcome to the life of a no-lifer.