Massor massor av snö. Och en askulig idrottslektion. Och nu ska jag hem till Salma och chilledilla tills vi tröttnar, om vädret håller i sig så ska vi ut och ha snöbollskrig. Yaaay!

Fast jag är rätt säker att jag kommer ångra mig the moment jag kliver ut och försöker att inte bli till en istapp på vägen till skolan. Snön har jag inga problem med, det är den iskalla vinden och rädslan för att stormen ska börja när man själv är utomhus som jag inte gillar.   

Efter ett riktigt härligt zumbapass så sitter jag nu och käkar min nya favoriträtt (Tack Salma, för att du introducerade det för mig): äggröra och toast. Strax ska jag ta denna svettiga och varma kropp och släpa in i duschen och efter det blir det råplugga utan vila och UTAN LoL-spelande, för det höjer tyvärr inte mina betyg. Tyvärr.

Bild. <3

HEJSAN ALLA FULA OCH OFULA INDIVIDER!

Ibland undrar jag om jag är den enda vindshataren ...   

... som totalt ÄLSKAR att ligga och lyssna på vindens tjutande under kvällen och natten? Jag tror jag vaknade upp ur min dvalaliknande sömn någon gång under natten efter en mardröm och bara låg där och lyssnade. Det är så betryggande (fast också lite skrämmande kanske). Så avslappnande, det vaggar in en i en falsk trygghet, som kanske inte är så falsk, men en falskliknande som känns som riktig och ÄR riktigt men som är meningen att kännas falsk. Typ. Hängde ni med eller förlorade jag er på vägen i mitt tänkande?   

Jag var på uruselt humör för bara någon timme sedan, men nu är både det och huvudvärken så gott som bortblåst. Lite senare kanske jag ska dra med Salma till gården där de har pyjamasparty ikväll, det skulle nog vara riktigt kuligt men jag är GLAD över att man kan komma in i mjukisar, jag tror inte någon skulle vilja se min fabioulösa pyjamas som jag har. 

 Om det inte blir någon gården för mig ikväll så ska jag sitta och pluggelera och spela LoL för att få mig på ännu bättre humör (fast båda sakerna kommer säkert få mig att gråta en skvätt eftersom att jag är så skolstressad). 

Fy fasiken vad läskigt. När jag gick in i köket för bara några minuter sedan (observera att jag antagligen var/är den enda vakna i huset än så länge) och hade inte tänt lampan än, och så tittade jag ut genom fönstret och såg en mystisk gubbe iklädd endast en morgonrock sakta vagga förbi vårt hus. Han stannade till vid nästa dörr, stod där ett kort moment och sedan vände han sig långsamt om mot mitt håll och jag fick FAJKING PANIK och gömde mig, jag såg hur han gick förbi vårt fönster igen och sedan försvann. 

 Din lilla randomiga gubbe, tack för dagens hjärtattack.