Idag fyller min pappa år (tacka vet jag facebook för födelsedagsnotifiering), tycker lite synd om honom att det första jag gör är att släpa med honom ut i kylan och snön och dra med honom till Grillska Skolan där jag ska vara Elev för en dag på idag. Men medan jag är borta så får han väl ta och fira sin födelsedag precis så han vill och när jag kommer hem kan vi gå igenom de riktiga reglerna över hur man firar sin födelsedag. 

 Men, innan jag leavar för den här morgonen; en wondershön bild på fader och dotter som poserar så vackert borta i Egypten.  

Det har varit en verkligen skitdag idag, i alla fall vissa delar som dröjer sig kvar från gårdagen, så just nu sitter jag hemma hos Aisha och småpratar med henne. När jag kommer hem ska jag bara slänga mig i säng med någon film och njuta av att jag inte har några läxor.

Hm, jag funderar på att någon gång på morgonen innan skolan spela Slender eller Amnesia för att se resultatet ifall jag skulle bli skrämd till döds eller sitta där och garva till döds eller sitta och bara stirra på skärmen med livlös blick tills ögonen poppar ut. Men för att ta reda på det krävs det TID och då måste jag stula SÖMNTID eller stula SOCIAL TID och helt enkelt lägga mig tidigt. Jag måste tränas inför detta ändamål, helt enkelt. Men det hade varit fasiken kul att ta reda på min reaktion. 

Fy fasiken vilken seg morgon. Lite random, men jag är i alla fall glad att de har plogat och skottat vägarna så man slipper sjunka ner tre meter i snön och vara rädd för att benet ska klippas av av något hemskt snömonster. Hen ville ju tydligen ha min mobil igår, ville käka upp den eller i alla fall dra med den in i döden men jag återupplivade den! (Dock inte med mun-mot-mun-metoden eftersom att jag faktiskt tror det skulle göra det hela mycket värre). 

 Och snart är det dags för mig att ge mig ut i kylan ... som faktiskt inte gör mig så mycket. Jag känner av den, men jag tycker inte det är så obehagligt ...  

Jag varnar er folks: använd INTE era tunna löpartights om ni ska ut och ta en långpromenix i tre minusgrader. Mot slutet av promenaden hade jag ingen känsel i benen längre, jag kände bara hur det stack och sved och det gjorde mig seriöst orolig. Tur att det finns varma gosiga filtar och varm choklad som man kan värma upp sig med när man kommer in igen.

 Och kylan var faktiskt hyfsat värt det, jag fick ett par tjusiga bilder som jag nu ska sätta mig och redigera, de kommer upp här så snart som de är klara       .

Massor massor av snö. Och en askulig idrottslektion. Och nu ska jag hem till Salma och chilledilla tills vi tröttnar, om vädret håller i sig så ska vi ut och ha snöbollskrig. Yaaay!

Fast jag är rätt säker att jag kommer ångra mig the moment jag kliver ut och försöker att inte bli till en istapp på vägen till skolan. Snön har jag inga problem med, det är den iskalla vinden och rädslan för att stormen ska börja när man själv är utomhus som jag inte gillar.